Karin Rihpa – Fiskolja

Hur har det gått med din idé sedan du fick stipendiet? 
– Pengarna jag fick från stipendiet gick framförallt till att göra en hemsida och broschyrer samt att betala avgiften till PRV som skulle ha en del av kakan varje år. Vi har inte längre så mycket produktion då familjesituationen förändrades och det blev alltför slitsamt att hinna med både vanligt jobb och fiskoljeproduktion. Men under en period var vi på mässor och sålde även lokalt i butik och till Distriktsveterinären.

Berätta om den idé du fick stipendiet för?
-Jag ärvde ju min uppfinning av min far. Jag vidareutvecklade och möjliggjorde att vi kunde sälja den till kund. Det jag lärde mig mest är hur svårt, invecklat och krångligt mycket är i Sverige om du ska stara något som inte passar in i ett fack. En ny produkt passar sällan in någonstans. När man möter så mycket motstånd under lång tid så tappar man sugen och jag tror inte jag skulle vilja göra om den resan. Det gör mig ledsen då jag tänker att många uppfinningar inte kommer fram pga byråkrati. Själva arbetet med produkten, dvs fiskoljan var egentligen ett hantverk som tog tid och det krävdes noggrannhet. Ibland fick man ett sämre resultat och var då tvungen att lista ut vad som gått snett. Där lärde jag mig att det alltid finns en anledning bara man letar. Tjurigheten har även den gått i arv från min far. 😀